Är det värt att teckna en gravidförsäkring?

Som gravid matas man med uppmaningar och erbjudanden om att teckna gravidförsäkring. Men är det nödvändigt? Och i så fall – vilken är bäst? Pregspect har frågat nationalekonomen Mikael Elinder som arbetat med att analysera försäkringar.

Behöver man en försäkring?

”Idag går det att teckna försäkringar för i stort sett allting. Vissa är viktiga att ha, t ex hemförsäkring och trafikförsäkring, medan andra är mer eller mindre onödiga. För att avgöra om det är värt att teckna en försäkring eller ej behöver man fundera över hur man skulle hantera situationen om oturen är framme. Anledningen till att man tecknar en försäkring är ju för att lindra besvären som uppstår när något drabbar en”, säger Mikael.

Hur är det med gravidförsäkringar?

”Först och främst kan man säga att det alltid är bättre att teckna en gratisförsäkring än att inte ha någon alls. En gratisförsäkring kan man aldrig förlora på, så ta dig tid att teckna en sådan.

En betalförsäkring ger ersättning för betydligt fler omständigheter. Om den är värd att köpa för just dig beror på hur svårt du skulle ha att hantera en situation om till exempel barnet skadas allvarligt vid förlossningen.”

Vad ger försäkringarna ersättning för?

”Det viktigaste är att gravidförsäkringar ger ersättning om barnet eller föräldrarna drabbas av svåra skador som ger men för livet, så kallad invaliditet. Ersättningen kan uppgå till hundratusentals kronor, eller i särskilt svåra fall, upp till ungefär en miljon kronor. Även om det är väldigt liten risk att barnet drabbas av något som leder till invaliditet, så kan det bli väldigt jobbigt för familjen om det ändå händer och då kan en försäkring åtminstone lindra den ekonomiska oron.”

Gratisförsäkringar ger bara ersättning om invaliditeten uppkommit till följd av en olyckshändelse (till exempel en trafikolycka). Det vill säga inte om den skett till följd av en sjukdom hos barnet eller på grund av att något går fel vid förlossningen. I dessa fall behöver man ha betalförsäkringen för att få ersättning. Den stora skillnaden är att betalförsäkringar garanterar ersättning under betydligt fler omständigheter än gratisförsäkringarna.

Gratisförsäkringarna ger ersättning för terapi om barnet till exempel skadas eller avlider, samt ersättning i det fall barnet eller någon av föräldrarna avlider. Ersättningen är förhållandevis låg (upp till ca 10 000 kr), men eftersom försäkringen inte kostar något är det ändå värdefullt.

Även betalförsäkringarna ger ersättning för kristerapi och dödsfall, men även för olika typer av komplikationer som kan uppkomma under graviditeten eller i samband med förlossningen. Dessa ersättningar är också vanligtvis små. Det kan handla om några tusen kronor i händelse av ett sent missfall, akut kejsarsnitt, havandeskapsförgiftning, bristningar, sjukhusvistelse, med mera. Enbart dessa motiverar inte i sig att teckna försäkringen. Men de gör försäkringen mer prisvärd eftersom det är större sannolikhet att någon av dessa ”mindre” händelser inträffar, än att barnet eller någon av föräldrarna drabbas av invaliditet.

Har det någon betydelse vilket försäkringsbolag man väljer?

”Skillnaderna i villkor och pris mellan olika försäkringsbolag är inte stor. Det viktiga är att fundera på om det räcker med gratisförsäkringen eller om man ska satsa på en betalförsäkring”, säger Mikael.

Så, rekommenderar du en gratis gravidförsäkring eller en betalförsäkring?

”Alla bör som sagt ha minst en gratisförsäkring, sen är det upp till var och en om man tycker att man behöver en försäkring i händelse av att barnet eller någon av föräldrarna skulle drabbas av invaliditet under graviditeten eller i samband med förlossningen. Om man känner att ett ekonomiskt tillskott skulle göra livet lättare i en sådan situation kan det vara värt att teckna en betalförsäkring.”

 

Ibland känns det inte som man tänkt sig…

Graviditeten är en spännande tid, men ibland blir den inte så rosaskimrande och lycklig som man kanske föreställt sig. Mer än 1 av 10 kvinnor drabbas av nedstämdhet i samband med graviditeten. Detta känslomässiga mörker kallas för förlossningsdepression och är plågsamt för både mamma och barn. 

Mom2B är en forskningsstudie om förlossningsdepression och för tidig födsel från Uppsala universitet. Forskarna bakom studien undersöker möjligheten att använda data insamlad via en app för att i ett tidigt skede upptäcka kvinnor som har hög risk att drabbas av komplikationer under graviditeten och efter förlossningen. Det finns nämligen hjälp att få, och ju förr den kan sättas in desto bättre!

Genom att ladda ner Mom2B-appen och registrera dig bidrar du till viktig forskning och får samtidigt intressant information om din graviditet och ditt mående. Appen innehåller bl a statistik över hur mycket du rör dig, hur många timmar du sovit och en kunskapsbank om hälsa under graviditeten och efter förlossningen.

Du som är gravid (eller nyss fött barn) kan vara med – oavsett om du känner dig nedstämd eller mår toppen!

Ladda ner appen nedan, eller läs mer om forskningsstudien på mom2B.se

GOOGLE PLAY 

APP STORE

 

En främling i magen – immunförsvaret gör ett undantag

Vårt immunsystems uppgift är att angripa och döda främmande organismer och vävnader för att skydda oss. Det är därför de som genomgått en organtransplantation måste ta immunhämmande läkemedel under resten av livet. Så, hur kan en bebis med 50% främmande DNA växa inuti sin mammas mage utan att bli attackerad?

Immunförsvaret är ett av våra mest komplexa fysiologiska system. Det skyddar oss från främmande och potentiellt skadliga inkräktare genom en rad komplicerade processer som involverar många olika typer av immunceller. Normalt utlöses en kraftig immunreaktion om främmande vävnad kommer in i vår kropp.¹ Immunsystemet måste därför selektivt omprogrammeras för att inte attackera fostret, samtidigt som det ska fortsätta att upprätthålla ett försvar mot riktiga inkräktare såsom virus och bakterier.^2,3

För att det ska bli en komplikationsfri graviditet behöver inte bara mammans celler tolerera barnet, utan också tvärtom.³ Moderkakan – ett fantastiskt organ som bara existerar under graviditeten – spelar en viktig roll för att underlätta det viktiga samarbetet mellan de två immunsystemen.¹ Om moderkakan inte fäster ordentligt i livmoderväggen och molekyler från fostret därmed kan läcka in i moderns blodomlopp, kan ett tillstånd som kallas preeklampsi eller havandeskapsförgiftning utvecklas.

Länge trodde man att graviditeten försvagar mammans immunförsvar, men så är det inte.^2,3 Immunsystemet anpassar sig istället på ett sådant sätt att just fostret tolereras.^2,3 Det sätt på vilket immunsvaret förändras för att acceptera tillväxten av en “främling i magen” är fortfarande delvis en gåta och av största intresse för forskare som jobbar på att förbättra överlevnaden och livskvaliteten vid transplantationer!

Vad är en lagom viktuppgång under graviditeten?

Den som har ett växande barn i magen går upp i vikt, men hur många kilo är det hälsosamt att gå upp?  Vad väger extra och hur mycket mer rekommenderas man äta? ¹  

Moderkakan, ett helt nytt organ som utvecklas efter befruktningen, väger ungefär 700 g i slutet av graviditeten.² Tillsammans med bebisen, extra bröstvävnad och livmoderns förtjockade muskelvägg och stötdämpande fostervatten utgör den ungefär hälften av de extra kilo som en normalviktig bör gå upp under graviditeten.³

Mängden blod ökar också under graviditeten eftersom mamman behöver mer blod till sina organ, men också som en naturens förberedelse för en eventuell blodförlust vid förlossningen.³ Ödem, det vill säga överdrivet upptag av vatten i kroppens celler, är vanligt mot slutet av graviditeten och påverkar också vikten.⁴ Sammantaget står ökningen av mängden kroppsvätskor för ungefär en fjärdedel av viktökningen.³

Resten (ca 25-30%) utgörs av fettvävnad. Under graviditeten lagrar kroppens celler energi effektivare än vanligt för att försäkra sig om att det finns ett tillräckligt förråd för att barnet ska kunna växa – och som en förberedelse för amningen.⁵ Detta effektiva lagrande av extra energi är viktigt om tillgången på näring är begränsad, men när energirik mat finns i överskott kan den här mekanismen göra det till en utmaning att inte gå upp onödigt många kilon i vikt.

Kvinnans BMI före graviditeten styr den rekommenderade viktökningen under graviditeten.³ Se tabellen ovan. Det är inte bra att gå upp för många kilo eftersom flera hälsoproblem är förknippade med alltför stor viktökning, t.ex. graviditetsdiabetes, graviditetsrelaterad hypertoni (högt blodtryck) och svårighet att gå ner igen efter graviditeten.⁶

Det är lätt att tro att man måste äta mycket mer under graviditeten eftersom kroppen skapar ett helt nytt liv och utsätts för stora fysiska påfrestningar. Förvånande nog är det inte så. För den normalviktige behövs extra energi motsvarande ett extra ägg eller en skiva fullkornsbröd per dag under de första månaderna. Under den andra trimestern behövs mer extra energi, men faktiskt inte mer än en banan-smoothie eller motsvarande dagligen. Under den sista trimestern ger en extra skål chili con carne eller en portion bakad lax med potatis dagligen tillräckligt med extra energi. ⁷ Är man överviktig när man blir gravid så behöver man inte äta extra, då har kroppen redan de energireserver den behöver.

Vill du ge dig själv och ditt barn bästa möjliga förutsättningar för en god hälsa både under och efter graviditeten är det bra att fortsätta med regelbunden fysisk träning och att äta hälsosam mat – bara lite mer än vanligt!

Mat-rekommendationer varierar globalt

Känner du dig stressad över vad du får och inte får äta under graviditeten? Ta det lugnt! Rekommendationerna för vad man bör äta när man är gravid ser olika ut världen över.

I Indien har myndigheterna gjort särskilda “matplaner” som talar om vilken mat den gravida kvinnan rekommenderas att äta vid vilken tid på dagen (se tabellen nedan). Exempelvis så rekommenderar de en näve nötter kl. 16.00. Det finns flera olika matplaner som är anpassade till vilket BMI den gravida kvinnan har.² 

Japanska riktlinjer för gravida innehåller också en matplan, men den är något mindre specifik  och talar om vad som bör ätas per dag – den exakta tidpunkten får japanskorna välja själva. Utöver grönsaker innehåller den japanska matplanen ett dagligt intag av fisk, sjögräs och annan mat från havet.³

I Nederländerna anges exakta mängder för varje livsmedelsprodukt, men det finns ingen detaljerad matplan.⁵  Sverige och Finland har ännu mer generella rekommendationer för vad som ska ätas under graviditeten och fokus ligger på fördelarna med en varierad kost och vilka enstaka livsmedel som bör undvikas.^6,7

I USA informeras blivande mammor kring livsmedelssäkerhet och att den gravida ska försöka undvika livsmedelsburna sjukdomar och skadliga mikroorganismer. Det skrivs därför mindre om enskilda livsmedel och mer om hygienrutiner vid matlagning.⁴ Gravida kvinnor ges exempelvis exakta instruktioner om hur de tvättar frukt och grönsaker på bästa sätt och hur vissa livsmedel ska tillagas.⁴

Trots de stora lokala skillnaderna i utformningen av rekommendationerna råder en allmän global samsyn om vikten av en mångsidig kost i kombination med fysisk träning för att bibehålla en god hälsa under graviditeten. Att gravida kvinnor ska undvika alkohol, ta folsyratillskott och undvika opastöriserade produkter är också väletablerade internationella rekommendationer.⁸

Så, om du känner dig stressad över vad du bör eller inte bör äta, ta ett djupt andetag och kom ihåg att gravida runt om i världen har väldigt olika dieter och att friska barn föds överallt.⁹

Med det i åtanke, läs ditt lands rekommendationer för vad man ska tänka på under en graviditet och njut av dina måltider!

Södra Indien⁴ Japan⁵ Nederländerna ³ Tidig morgon kl. 6:30
2 dl mjölk – 250 g grönsaker

2 portioner frukt

4- 7 skivor fullkornsbröd

4 – 5 skedar långsamma kolhydratsprodukter eller 4 – 5 potatisar

40 g matlagningsfett

1,5 – 2 L vätska

40 g ost

3 – 4 portioner mjölkprodukter

25 g osaltade nötter Frukost kl. 8:00
2 st “Dosa” (ung. linspannkakor) + 100 mg grönsakschutney Frukost
Ris + grillad fisk + dipp Mellanmål kl. 10.30
100 g frukt Mellanmål
Pickles + äpple + te Lunch  kl. 13.00
4 st “Roti” (ung. vetetunnbröd) + 30 g kött + 50 g gröna bladgrönsakscurry + 50 g salad + 1 dl curd (jäst yoghurt) Lunch
Ris + tofu med köttmiso + stärkelsesauce + sjögrässallad + klar soppa Eftermiddagsfika kl. 16.00
100 g frukt + 30 g nötter Eftermiddagsfika
Rostat grönt te + kakor Middag kl. 20.00
100 g ris+ ½ Tur Dal (linsröra) + 75 g gröna bladgrönsaker + 50 g grönsaker + 1 dl curd (jäst yoghurt) Middag
Pasta + sallad Kvällsfika kl.22.00
1 dl mjölk Kvällsfika
Mjölksoppa + kaffe + sorbet

Exempel på dagliga kostplaner (Indien och Japan) och matrekommendationer (Nederländerna) för gravida kvinnor. Belopp per dag om inte annat anges.

 

 

Aspirin minskar risken för preeklampsi

Ett stort antal forskningsstudier har visat att en 75 mg-tablett aspirin per dag avsevärt minskar risken för preeklampsi, eller havandeskapsförgiftning som det också kallas.¹

Preeklampsi drabbar årligen 5-8 % av alla gravida kvinnor och är ett tillstånd som globalt är en av de främsta orsakerna till mödradödlighet och sjuklighet hos mamma och foster.¹ I Sverige drabbas årligen ca 5000 kvinnor, men tack vare bra mödrahälsovård är dödsfall mycket ovanliga.^2,3

Medicinska forskningsresultat visar att vanlig aspirin avsevärt kan sänka risken för preeklampsi. Svensk sjukvård har därför sedan 2021 börjat införa rutiner kring förebyggande behandling med aspirin. Kvinnor som tillhör riskgruppen rekommenderas att profylaktiskt ta 75 mg Acetylsalicylsyra från vecka 10-12, fram till vecka 36.⁴ 

Preeklampsi är ett komplext tillstånd och forskarna har ännu inte helt förstått de bakomliggande orsakerna.¹ Det som kännetecknar sjukdomstillståndet är att moderkakan inte fäster in i livmoderväggen som den ska, vilket gör att ämnen som normalt bara ska finnas hos fostret kommer in i mammans blod och att näringstillförseln till fostret försämras.¹ Mammans immunförsvar triggas av de okända ämnena, vilket ger en inflammatorisk respons som skadar blodkärlen och får dem att dra ihop sig.^6,7 Det gör i sin tur att protein läcker ut i urinen och att blodtrycket stiger.⁶ 

Preeklampsi kan uppkomma från vecka 20, men uppträder vanligen så sent som efter vecka 34.^6,7 Symptomen varierar mycket vilket gör tillståndet svårdiagnosticerat, men typiska symptom är huvudvärk, synbesvär, svullnad eller att man får mycket ont i övre delen av magen, särskilt under höger revben.⁶ Den som upplever symptom som dessa under senare delen av graviditeten bör kontakta sjukvården. 

I nuläget finns det inte någon annan behandling än att förlösa barnet i förtid.⁴ Blodtryckssänkande medicin, minskad stress genom t ex sjukskrivning och övervakning på sjukhus är dock åtgärder som kan sättas in för att förskjuta en eventuellt tidigarelagd förlossning.⁶ Normalt går symptomen över kort efter att barnet är fött.

Exempel på högriskfaktorer Exempel på medelriskfaktorer Tidigare preeklamsi Kronisk njursjukdom Äggdonation Diabetes mellitus före graviditeten Flerbörd (dvs tvillingar eller fler) Kroniskt högt blodtryck Förstföderska eller mer än 10 år sedan förra graviditeten BMI > 30 Ålder > 40 Ärftlighet Högt blodtryck vid inskrivning till MHV

Gravida som har en högriskfaktor eller tre eller fler medelriskfaktorer anses tillhöra högriskgruppen. Viktigt! Påbörja aldrig medicinering själv. Överlägg alltid med en läkare innan du börjar medicinera.

Ur Västra Götalandsregionens rutin 2021-02-24, ASA-behandling som profylax mot preeklampsi (PE) och intrauterin tillväxthämning (IUGR).

 

Intervju med Pregspects forskare vid Uppsala universitet

Läs artikeln “Ny modell förutspår förlossningar” från Uppsala universitet 2022 där forskarna, tillika Pregspects grundare, Mikael Elinder och Oscar Erixson intervjuas om bakgrunden till Pregspect och arbetet med att ta fram födelseprognoserna.

Länk

Känner du rädsla inför förlossningen?

Upp till 20% av alla gravida kvinnor lider av panik inför förlossningen (tokofobi), men ångest kring förlossningen kan även drabba medföräldern.

Ditt barns förlossning kommer utan tvekan att bli en viktig händelse i ditt liv. Förväntningarna kring hur det kommer att bli påverkas ofta av vad andra berättat och anekdoter i media. Viss nervositet eller oro är normala känslor, men vissa kvinnor utvecklar ett allvarligare tillstånd som benämns förlossningsrädsla. Denna rädsla kan ta sig uttryck från mild till svår ångest, där den svårare varianten, som påverkar vardagen i stor utsträckning, även kallas tokofobi.¹

Förlossningsrädsla och tokofobi har visat sig påverka så många som 5-20% av alla gravida kvinnor, beroende på hur det mäts.² Men det är viktigt att känna till att förlossningsrädsla även kan drabba medföräldern. Forskningen inom detta område är fortfarande i sin linda, men uppskattningar visar att så många som 10% av alla medföräldrar kan lida av någon form av ångest och rädsla kopplad till förlossningen.³

Traumatiska händelser i det förflutna, rädsla för att förlora kontrollen och rädsla för smärta har visat sig vara associerade med förlossningsrädsla.² Vissa gravida är också rädda för att deras kropp inte ska klara av att föda fram ett barn.⁴ När det gäller medföräldern gäller rädslan ofta förlust av kontroll, att något ska hända mamman eller barnet och att de själva inte ska klara av förlossningssituationen.⁵ 

Forskningen visar på flera sätt som ångesten kan lindras, där det viktigaste och första som du ska göra – oavsett om du är gravid eller medförälder – är att prata med barnmorskan för att få korrekt information om förlossningsprocessen.¹ Att dela din rädsla med en kunnig professionell kan också vara till hjälp, liksom kognitiv beteendeterapi. På många sjukhus finns specialiserade centra, s k Auroramottagningar, som du kan bli hänvisad till eller kontakta själv för att få hjälp att hantera rädslan.¹

Nästa gång du träffar din barnmorska, se till att dela med dig av dina svåra känslor och tankar. Du är långt ifrån ensam och det finns hjälp att få!