Vetenskapshörnan

I det här hörnet av Internet presenterar vi korta artiklar med intressant forskning relaterad till graviditet, ultraljud, födelseprognoser och mödravård. Alla texter är granskade av forskare. Fler artiklar kommer inom kort!

Ibland känns det inte som man tänkt sig…

Graviditeten är en spännande tid, men ibland så blir det inte riktigt så rosaskimrande och lyckligt som man kanske föreställt sig. Mer än var tionde kvinna drabbas av nedstämdhet i samband med graviditeten eller efter att barnet fötts. Detta känslomässiga mörker kallas för förlossningsdepression och är plågsamt för både mamma, barn och andra närstående. Men det finns effektiv hjälp att få, och ju tidigare hjälpen sätts in desto bättre.

Mom2B är en unik forskningsstudie om förlossningsdepression och för tidig födsel från Uppsala universitet. Forskarna som står bakom studien undersöker möjligheten att använda data insamlad via en app för att i tidigt skede upptäcka kvinnor som har hög risk att drabbas av komplikationer under graviditeten och efter förlossningen.

Ett exempel på komplikation som mamma och barn kan drabbas av under graviditeten är för tidig födsel, d v s att barnet föds före graviditetsvecka 37. I Sverige är cirka 5% av alla födslar för tidiga, och barn som föds för tidigt har större risk för att bli sjuka som nyfödda. Forskningen kan förhoppningsvis ge kunskap som ska användas för att göra bättre förutsägelser om vilka kvinnor som tillhör riskgruppen, vilket i vissa fall kanske skulle kunna förhindra för tidig födsel.

Genom att ladda ner Mom2B-appen och registrera dig får du spännande information om din graviditet och ditt mående och bidrar dessutom till andra gravida kvinnors psykiska hälsa genom att dela med dig av data till viktig forskning. Appen innehåller även annat intressant material, såsom t ex statistik över hur mycket du rör dig, hur många timmar du sovit och en kunskapsbank om hälsa under graviditet och efter förlossning.

Du som är gravid (eller nyss fött barn) kan vara med och göra skillnad – oavsett om du känner igen dig i nedstämdheten eller mår toppen!

Ladda ner appen direkt, eller läs på mer om forskningsstudien på mom2B.se

GOOGLE PLAY 

APP STORE

Torsdag 24 Nov 2022
Dela Klicka för att ge ett hjärta

En främling i magen – immunförsvarets anpassning under graviditeten

Vårt immunsystems uppgift är att angripa och döda främmande organismer och vävnader för att skydda oss. Det är därför de som genomgått en organtransplantation måste ta immunsuppressiva läkemedel under resten av livet. Så, hur kan en bebis med 50% främmande DNA växa inuti sin mammas mage utan att bli attackerad?

Immunförsvaret är ett av våra mest komplexa fysiologiska system. Det skyddar oss från främmande och potentiellt skadliga inkräktare genom en rad intrikata processer som involverar många olika typer av immunceller. Normalt utlöses en kraftig immunreaktion om främmande vävnad kommer in i vår kropp.1 Immunsystemet måste därför selektivt omprogrammeras för att inte attackera fostret, samtidigt som det ska fortsätta att upprätthålla ett försvar mot riktiga inkräktare såsom virus och bakterier.2,3

För att det ska bli en komplikationsfri graviditet behöver inte bara mammans celler tolerera barnet, utan också tvärtom.3 Moderkakan – ett fantastiskt organ som bara existerar under graviditeten – spelar en viktig roll för att underlätta det viktiga samarbetet mellan de två immunsystemen.1 Om moderkakan inte fäster ordentligt i livmoderväggen och molekyler från fostret därmed kan läcka in i moderns blodomlopp, kan ett tillstånd som kallas preeklampsi eller havandeskapsförgiftning utvecklas.

Länge trodde man att graviditeten försvagar mammans immunförsvar, men så är det inte.2,3 Immunsystemet anpassar sig istället på ett sådant sätt att fostret kan tolereras.2,3 Det sätt på vilket immunsvaret förändras för att selektivt acceptera tillväxten av en “främling i magen” är fortfarande delvis en gåta och givetvis av största intresse för forskare som vill hitta sätt att hantera avstötning efter transplantationer!

Tisdag 11 Okt 2022
Dela Klicka för att ge ett hjärta

Vad är en hälsosam viktuppgång under graviditeten?

Det är lätt att förstå att någon som har ett växande barn i magen går upp i vikt. Men många gravida kvinnor är missnöjda med sina extra kilon och oroliga över att gå upp för mycket. Här går vi igenom vad det egentligen är som väger och hur mycket extra man behöver äta! 

Strax efter befruktningen utvecklas moderkakan, ett helt nytt – och fascinerande – organ, och den väger ungefär 700 g i slutet av graviditeten.2 Även livmoderns muskelvägg växer sig tjockare och stötdämpande fostervatten produceras för att skapa en skyddande miljö åt det växande fostret. Barnet och reproduktionsorganen (livmodern, moderkakan och bröstvävnaden) utgör nära hälften av den extra kroppsvikten vid en graviditet.3

Moderns blodvolym ökar också under graviditeten på grund av att hon får ett större behov av blod till sina organ, men också som naturens förberedelse för en eventuell blodförlust under förlossningen.3 Ödem, det vill säga överdriven absorption av vatten i kroppens celler, är också ett vanligt fenomen mot slutet av graviditeten.4 Sammantaget står ökningen av kroppsvätskor för nästan en fjärdedel av viktökningen.3

Slutligen är nästan en tredjedel av ökningen i kroppsvikt fettvävnad. Under graviditeten lagras energi mer effektivt än vanligt för att säkerställa en ordentlig tillväxt av barnet och som en förberedelse för amning.5 Detta är viktigt när näringstillgången är bristfällig men i samhällen där energirik mat finns i överskott, kan det bli en utmaning att inte gå upp för många kilon.

Moderns BMI före graviditeten styr vad som är den rekommenderade viktökningen under graviditeten.3 Se tabell. Flera hälsoproblem är förknippade med överdriven viktökning, t.ex. graviditetsdiabetes, graviditetsrelaterad hypertoni och bibehållande av en högre vikt efter graviditet.6

Det är lätt att tro att ett mycket högre energiintag behövs under graviditeten eftersom kroppen är utsatt för så stora fysiska påfrestningar. Förvånande nog är det inte så. Under de första månaderna behövs bara lite extra energi, motsvarande ett extra ägg eller en skiva fullkornsbröd per dag. Under den andra trimestern behövs något mer extra energi, men inte mer än vad som motsvaras av en banansmoothie eller liknande. Under den sista trimestern ger en extra skål chili con carne eller bakad lax med potatis dagligen tillräckligt med extra energi. 7

Vill du ge dig själv och ditt barn bästa möjliga förutsättningar för en god hälsa både under och efter graviditeten är det bra att fortsätta med regelbunden fysisk träning och att äta hälsosam mat – bara lite mer än vanligt!

BMI före graviditeten Viktuppgång i kg
<18,5 (Undervikt) 12,5 – 18 
18,5-24,9 (Normal vikt) 11,5 – 16 
25-29,9 (Övervikt) 7 – 11,5
≥ 30 (Fetma) 5-9

 

Fredag 7 Okt 2022
Dela Klicka för att ge ett hjärta

Mat-rekommendationer varierar globalt

Känner du dig stressad över vad du får och inte får äta under graviditeten? Ta det lugnt! Rekommendationerna för vad man bör äta när man är gravid ser olika ut världen över.

I Indien har myndigheterna gjort särskilda “matplaner” som talar om vilken mat den gravida kvinnan rekommenderas att äta vid vilken tid på dagen (se tabellen nedan). Exempelvis så rekommenderar de en näve nötter kl. 16.00. Det finns flera olika matplaner som är anpassade till vilket BMI den gravida kvinnan har.2 

Japanska riktlinjer för gravida innehåller också en matplan, men den är något mindre specifik  och talar om vad som bör ätas per dag – den exakta tidpunkten får japanskorna välja själva. Utöver grönsaker innehåller den japanska matplanen ett dagligt intag av fisk, sjögräs och annan mat från havet.3

I Nederländerna anges exakta mängder för varje livsmedelsprodukt, men det finns ingen detaljerad matplan.5  Sverige och Finland har ännu mer generella rekommendationer för vad som ska ätas under graviditeten och fokus ligger på fördelarna med en varierad kost och vilka enstaka livsmedel som bör undvikas.6,7

I USA informeras blivande mammor kring livsmedelssäkerhet och att den gravida ska försöka undvika livsmedelsburna sjukdomar och skadliga mikroorganismer. Det skrivs därför mindre om enskilda livsmedel och mer om hygienrutiner vid matlagning.4 Gravida kvinnor ges exempelvis exakta instruktioner om hur de tvättar frukt och grönsaker på bästa sätt och hur vissa livsmedel ska tillagas.4

Trots de stora lokala skillnaderna i utformningen av rekommendationerna råder en allmän global samsyn om vikten av en mångsidig kost i kombination med fysisk träning för att bibehålla en god hälsa under graviditeten. Att gravida kvinnor ska undvika alkohol, ta folsyratillskott och undvika opastöriserade produkter är också väletablerade internationella rekommendationer.8

Så, om du känner dig stressad över vad du bör eller inte bör äta, ta ett djupt andetag och kom ihåg att gravida runt om i världen har väldigt olika dieter och att friska barn föds överallt.9

Med det i åtanke, läs ditt lands rekommendationer för vad man ska tänka på under en graviditet och njut av dina måltider!

Södra Indien4 Japan5 Nederländerna 3
Tidig morgon kl. 6:30
2 dl mjölk
250 g grönsaker

2 portioner frukt

4- 7 skivor fullkornsbröd

4 – 5 skedar långsamma kolhydratsprodukter eller 4 – 5 potatisar

40 g matlagningsfett

1,5 – 2 L vätska

40 g ost

3 – 4 portioner mjölkprodukter

25 g osaltade nötter

Frukost kl. 8:00
2 st “Dosa” (ung. linspannkakor) + 100 mg grönsakschutney
Frukost
Ris + grillad fisk + dipp
Mellanmål kl. 10.30
100 g frukt
Mellanmål
Pickles + äpple + te
Lunch  kl. 13.00
4 st “Roti” (ung. vetetunnbröd) + 30 g kött + 50 g gröna bladgrönsakscurry + 50 g salad + 1 dl curd (jäst yoghurt)
Lunch
Ris + tofu med köttmiso + stärkelsesauce + sjögrässallad + klar soppa
Eftermiddagsfika kl. 16.00
100 g frukt + 30 g nötter
Eftermiddagsfika
Rostat grönt te + kakor
Middag kl. 20.00
100 g ris+ ½ Tur Dal (linsröra) + 75 g gröna bladgrönsaker + 50 g grönsaker + 1 dl curd (jäst yoghurt)
Middag
Pasta + sallad
Kvällsfika kl.22.00
1 dl mjölk
Kvällsfika
Mjölksoppa + kaffe + sorbet

Exempel på dagliga kostplaner (Indien och Japan) och matrekommendationer (Nederländerna) för gravida kvinnor. Belopp per dag om inte annat anges.

 

 

Onsdag 5 Okt 2022
Dela Klicka för att ge ett hjärta

Aspirin minskar risken för preeklampsi

Ett stort antal forskningsstudier har visat att en 75 mg-tablett aspirin per dag avsevärt minskar risken för preeklampsi, eller havandeskapsförgiftning som det också kallas.1

Preeklampsi drabbar årligen 5-8 % av alla gravida kvinnor och är ett tillstånd som globalt är en av de främsta orsakerna till mödradödlighet och sjuklighet hos mamma och foster.1 I Sverige drabbas årligen ca 5000 kvinnor, men tack vare bra mödrahälsovård är dödsfall mycket ovanliga.2,3

Medicinska forskningsresultat visar att vanlig aspirin avsevärt kan sänka risken för preeklampsi. Svensk sjukvård har därför sedan 2021 börjat införa rutiner kring förebyggande behandling med aspirin. Kvinnor som tillhör riskgruppen rekommenderas att profylaktiskt ta 75 mg Acetylsalicylsyra från vecka 10-12, fram till vecka 36.4 

Preeklampsi är ett komplext tillstånd och forskarna har ännu inte helt förstått de bakomliggande orsakerna.1 Det som kännetecknar sjukdomstillståndet är att moderkakan inte fäster in i livmoderväggen som den ska, vilket gör att ämnen som normalt bara ska finnas hos fostret kommer in i mammans blod och att näringstillförseln till fostret försämras.1 Mammans immunförsvar triggas av de okända ämnena, vilket ger en inflammatorisk respons som skadar blodkärlen och får dem att dra ihop sig.6,7 Det gör i sin tur att protein läcker ut i urinen och att blodtrycket stiger.6 

Preeklampsi kan uppkomma från vecka 20, men uppträder vanligen så sent som efter vecka 34.6,7 Symptomen varierar mycket vilket gör tillståndet svårdiagnosticerat, men typiska symptom är huvudvärk, synbesvär, svullnad eller att man får mycket ont i övre delen av magen, särskilt under höger revben.6 Den som upplever symptom som dessa under senare delen av graviditeten bör kontakta sjukvården. 

I nuläget finns det inte någon annan behandling än att förlösa barnet i förtid.4 Blodtryckssänkande medicin, minskad stress genom t ex sjukskrivning och övervakning på sjukhus är dock åtgärder som kan sättas in för att förskjuta en eventuellt tidigarelagd förlossning.6 Normalt går symptomen över kort efter att barnet är fött.

Exempel på högriskfaktorer Exempel på medelriskfaktorer
  • Tidigare preeklamsi
  • Kronisk njursjukdom
  • Äggdonation
  • Diabetes mellitus före graviditeten
  • Flerbörd (dvs tvillingar eller fler)
  • Kroniskt högt blodtryck
  • Förstföderska eller mer än 10 år sedan förra graviditeten
  • BMI > 30
  • Ålder > 40
  • Ärftlighet
  • Högt blodtryck vid inskrivning till MHV

Gravida som har en högriskfaktor eller tre eller fler medelriskfaktorer anses tillhöra högriskgruppen.

Ur Västra Götalandsregionens rutin 2021-02-24, ASA-behandling som profylax mot preeklampsi (PE) och intrauterin tillväxthämning (IUGR).

 

Måndag 3 Okt 2022
Dela Klicka för att ge ett hjärta

Lider du av förlossningsrädsla?

Upp till 20% av alla gravida kvinnor lider av panik inför förlossningen (tokofobi), men ångest kring förlossningen kan även drabba medföräldern.

Ditt barns förlossning kommer utan tvekan att bli en viktig händelse i ditt liv. Förväntningarna kring hur det kommer att bli påverkas ofta av vad andra berättat och anekdoter i media. Viss nervositet eller oro är normala känslor, men vissa kvinnor utvecklar ett allvarligare tillstånd som benämns förlossningsrädsla. Denna rädsla kan ta sig uttryck från mild till svår ångest, där den svårare varianten, som påverkar vardagen i stor utsträckning, även kallas tokofobi.1

Förlossningsrädsla och tokofobi har visat sig påverka så många som 5-20% av alla gravida kvinnor, beroende på hur det mäts.2 Men det är viktigt att känna till att förlossningsrädsla även kan drabba medföräldern. Forskningen inom detta område är fortfarande i sin linda, men uppskattningar visar att så många som 10% av alla medföräldrar kan lida av någon form av ångest och rädsla kopplad till förlossningen.3

Traumatiska händelser i det förflutna, rädsla för att förlora kontrollen och rädsla för smärta har visat sig vara associerade med förlossningsrädsla.2 Vissa gravida är också rädda för att deras kropp inte ska klara av att föda fram ett barn.4 När det gäller medföräldern gäller rädslan ofta förlust av kontroll, att något ska hända mamman eller barnet och att de själva inte ska klara av förlossningssituationen.5 

Forskningen visar på flera sätt som ångesten kan lindras, där det viktigaste och första som du ska göra – oavsett om du är gravid eller medförälder – är att prata med barnmorskan för att få korrekt information om förlossningsprocessen.1 Att dela din rädsla med en kunnig professionell kan också vara till hjälp, liksom kognitiv beteendeterapi. På många sjukhus finns specialiserade centra, s k Auroramottagningar, som du kan bli hänvisad till eller kontakta själv för att få hjälp att hantera rädslan.1

Nästa gång du träffar din barnmorska, se till att dela med dig av dina svåra känslor och tankar. Du är långt ifrån ensam och det finns hjälp att få!

Fredag 10 Jun 2022
Dela Klicka för att ge ett hjärta

Varför ska man äta folsyra?

Alla behöver folsyra (vitamin B9, eller folat), men det är särskilt viktigt för den som är gravid eller planerar att bli gravid.1 Folsyra används av kroppen vid celldelning (DNA-replikation) och för produktion av aminosyror och vitaminer.1 Brist på folsyra kan leda till anemi (blodbrist) eftersom folsyran är nödvändig för att bilda röda blodkroppar. Under graviditeten ökar behovet av folsyra eftersom fostret också behöver det för att växa och utvecklas normalt.1 

Flera studier har visat att ett dagligt intag av folsyra före och under graviditeten kan minska risken för s k neuralrörsdefekter (NTD) med upp till 72 %.2 NTD tillhör den vanligaste typen av fosterskador och  bidrar till missfall, spädbarnsdödlighet och allvarliga medfödda skador och funktionshinder.1 Sedan folsyretillskott introducerades som en rekommendation till kvinnor världen över har antalet barn som föds med NTD minskat avsevärt.1 Upptäckten att intag av folsyra kan minska NTD är ett av de sällsynta och glädjande fall där vetenskapen har kunnat identifiera en orsak till fosterskador.3

Folat är ett vattenlösligt B-vitamin som finns naturligt i mat, medan folsyra är en artificiellt framställd folat som används som näringsförstärkare och kosttillskott. Vitaminet tas lättare upp av kroppen i formen av folsyra än i form av folat.3

Äggula, mörkgröna bladgrönsaker (t.ex. sparris, broccoli, spenat och avokado) och olika sorters kål, bönor, kikärtor, linser, solrosfrön, frukt och bär är exempel på livsmedel som innehåller mycket folat. Vitaminet är värmekänsligt och kan lätt förstöras vid långvarig uppvärmning, så färska grönsaker är att föredra.4 För att få i sig tillräckligt med folsyra under graviditeten rekommenderas vanligtvis att man tar det som ett kosttillskott.

Faktaruta

Aminosyror = Molekyler som bygger upp proteiner

Vitamin B = En grupp av åtta vattenlösliga vitaminer. Vitaminer är viktiga näringsämnen som inte kan produceras av kroppen och därför måste intas via maten.

NTD (Neural Tube Disorder) = Födelsedefekter i hjärnan, ryggraden eller ryggmärgen. Missbildningarna uppstår när det sk. neuralröret inte stängs under tidig embryoutveckling.

Söndag 8 Maj 2022
Dela Klicka för att ge ett hjärta